Jag måste säga att jag verkligen gillar programmet Elvis Costello med gäster som går på SVT2 nu i sommar. Skulle aldrig för mitt liv köpa en skiva med Elvis Costello, tycker både han och hans musik är rätt trist. Som programledare och därmed intervjuare är han inte direkt ett skolboksexempel heller: han ställer bara binära frågor, eller frågor var ett starkt ord, påståenden är väl vad han ägnar sig åt. Men ändå, med allt detta emot sig, njuter jag mig igenom varje avsnitt.
Jag tror den kollegiala förståelsen mellan honom och hans gäster är det som får samtalen att fungera. För det gör dom verkligen! Costello pratar lite för mycket, men kompenserar med sin kvickhet. Det bjuds på helt unika framträdanden. Det bjuds på mammor, fruar, syskon och alla möjliga som stiger fram ur kulisserna och river av en låt tillsammans med gästartisten. Och studiopubliken är entusiastisk. Stämningen i studion påverkar alltid.
Första Elvis Costello med gäster jag såg var med Tony Bennett, sen har jag sett Police och ikväll Rufus Wainwright. Alla programmen har varit väldigt bra TV-underhållning.
lördag 18 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar