Var på Lasse i parken och giggade. Jag var bra. Ska jag säga som vanligt. Några nya saker funkade inte så bra. Sen avslutade jag med en Fredrik Andersson alltså: jag skulle avsluta en rutin med en callback, men glömde rutinen som handlar om det som sen ska bli en callbacken (Fikonspråk, men kristallklart för ståuppnördar). Det gjorde mig väldigt irriterad. Kändes rätt bra iallafall, men nöjd kan man aldrig vara. Det vore ohälsosamt.
Lasse i parken visade sig vara ett utmärkt ställe för stand-up. Lite som Far i hatten var i Folkets park, fast lite mysigare. Och inte i Malmö.
Bäst med kvällen var att jag äntligen fick både se och träffa Niklas Andersson. Vi hälsade under sju sekunder på Schyfferts 40-årsfest och våra vägar har inte korsats sen dess. Han har DET. Och är en skön pajsare. Med ett riktigt chefsjobb vid sidan av. Sådana känner jag igen mig i. Men Niklas, om du läser detta kan jag säga en sak. Nästa gång jag håller i en humorbudget kommer du få uppdrag. One down. Resten får du faAan fixa själv.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hahahaha! Då inväntar jag nästa humorbudget :-)
Skoj att ses själv!
/ Niklas
Skicka en kommentar