Så var det avklarat. Jag är jättenöjd med premiären som helhet även om det fanns barnsjukdomar. Men herregud, det var första gången både för mig och för restaurangen. Det mesta flöt på väldigt bra. Det var fullsatt enligt vad brandskyddet tillät, men krogen och jag kom överens om att safta på med ännu mer folk kommande kvällar. Lokalen kändes som den kunde svälja betydligt fler än dom 130 personer som var där igår.
Jag var konferencier och kunde snabbt konstatera att det bara var locals som hade hittat hit. Inga badjälvar, eller ja, sommargäster. Körde sen 7-8 minuter med växande respons. Kändes bra.
Kristoffer Appelquist inledde och var på gott humör. Bra humör kännetecknas av härliga, bildskapande improvisationer ihopvävt med sitt ordinarie material. Han var bra, som vanligt i mina ögon. Han tyckte att han hade spräckt nån slags nolla, men det var nog mest beroende på att det var ett tag sen han körde.
Magnus Betnér gjorde så klart ingen besviken han heller. Han är så skön när han bestämt sig för att sluta, sätter micken i stativet och sen säger "jag måste bara berätta det här också" plockar upp micken igen och avslutar med den nästan bästa kvarten.
Fick mycket bra feedback från Mange och Kristoffer på grejor man skulle kunna förbättra med klubben. Tack för det! Och tack för att ni kom på premiären!
25 bokningar kom in direkt när kvällen avslutades från folk som var där. Kul! Jag hoppas på hög stammisfaktor.
För övrigt flyger pennan fram när det gäller att skriva ny standup. Kände igår att Glashuset är en bra arena att testa på. Publiken är bra. Lyssnande, skrattar på rätt ställen, men ger sig inte hän i onödan "bara för att man pratar fort"; för att citera Appelquists åsikt om en svensk ståuppklubbs entusiastiska publik.
Mersmak. Helt klart.
Andra bloggar om: Magnus Betnér, Kristoffer Appelquist, Stand up, Ståupp, Stand-up, Gustavsberg, Glashus, Premiär, Restaurang
onsdag 27 juni 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar