Noterade i foajén att det var lite glammigare gästlista på denna Skatanpremiären än den förra.
Inifrån salongen vill jag särskilt lyfta fram två saker:
1. Formen. Verkligen ett lyft sedan förra föreställningen. Mycket bra. Scenografin och kombinationen av scenografi och filmat material var mycket elegant löst.
2. Josephine Bornebusch. Anna Blomberg är en rolig komiker och det är stora skor att fylla, men taktiken var nog att Josephine skulle göra sin grej. Det gjorde hon jäkligt bra. Viklen timing hon har! Komiker ut i fingerspetsarna.
För att kommentera resten så kan man väl säga att det höll Skatanklass. Alltså väldigt roligt. Rakt igenom. Så var det även förra gången och därför ville jag fokusera på punkterna ovan. Det var liksom det som skiljde sig åt.
PS 1.
Personligen hade jag bitvis lite svårt att bli överraskad. Men när jag läst manus eller sett en sketch för 15 år sedan med Ola Norén i rollen är det så klart svårt att bli det. Det fanns några sådana tillfällen.
Tror inte att det drabbar så många andra som köper biljetter, så gör det!
PS 2.
Vanna hade en ny (var den ny?) karaktär som var väldigt rolig.
PS 3.
Hade velat se Glans glänsa nån gång till. Magnusrollen är ju inte hans grej även om han gör det bra.
PS 4.
Alla musik- och dansnummer var fantastiskt roliga.
onsdag 30 september 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar