Ikväll hade Elfte timmen och Lite sällskap premiär. Två program man måste se för att hänga med om man är i branschen.
Nu har jag lön från konkurrerande produktionsbolag till både Baluba och STO-CPH. Men vi kan väl bara låtsas att allt var som förr? Det är inte av jäv, jag tycker bara så. Okej?
Elfte timmen:
"Below par" i alla avseenden både tekniskt (SVT:s produktionscenter lär såga sändningskvaliteten, det kan jag lova) och innehållsmässigt - utom Kalle Lind. Han var kvick (Kalle Lind, kvick?) och hade attack i rösten. Rutin? Ja, jag tror det. Och han hade något som alla andra verkade sakna - självförtroende. Peter Settman är en av Sveriges bästa och såg ut som en halvkass provfilmning av en programledare. Varför? Och vad sakta han och alla andra pratade? Är det för att satir är extra svårt? Det om något måste levereras med attityd.
Oj då! Det är visst inte så jävla lätt att göra TV.
Lite sällskap:
Här hittar vi däremot rutin på varenda post. Både framför och bakom kameran. Programmet inleds med en ståuppa med dåliga myggor. Det är lite halvfult hela vägen, men det ÄR Filip & Fredrik. När landsbygden exploateras av kommersiella kanaler för att ett skitprogram om ett gult varuhus drog tittare så lyckas Filip&Fredrik skildra med kärlek. Personporträtten är härliga och sen hade jag kanske klippt själva date:erna annorlunda. André Linschooten är en av inslagsproducenterna och han om någon kan den här genren.
Jag kommer nog inte orka titta (22.00? Det är för fan arbetstid!), men det här blir nog en hit. Det tror jag.
Så tycker jag. Vad tycker ni?
måndag 6 september 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar