söndagen den 16:e september 2007

Vad är konstens uppgift?

Förresten är jag just nu väldigt inne i diskussionen om vad som är konstens uppgift. Nånstans vill man ju, som jag hörde en kompis säga, att kulturen ska vara jästen i samhällets deg.

Jag tycker att konsten måste nå eller intressera en publik. Och det menar jag i så omoderat mening som möjligt. Det får gärna vara tre personer. Bara det är någon.

Icke-konstnären och gerillamarknadsföraren Lars Vilks har ju sett till att svenska storföretag måste köpa övervakningstjänster i Mellanöstern och att muslimer i Sverige måste sjunka så lågt att dom måste ta avstånd från dödshot från al-qaida (eftersom Svenne Banan inte fattar skillnaden mellan en miljard muslimer och några tusen terrorister).

Lars Vilks har kämpat med sin hög med brädor på Kullens naturreservat i Skåne. Han vet att det skapar uppståndelse. Och media skriver snällt spaltmeter. Intresserar det någon. Nä.

Lars Vilks gör en rondellhund (som ju inte direkt är ett känt ord utanför Sverige, dessutom nota bene hundens status som djur i mellanöstern kontra Sverige) som är en uppenbar provokation. Han vet att han kommer få massor av publicitet.

Kulturkoftor som DN:s kulturchef Maria Schottenius står och hejar på vid sidlinjen, väl medveten om att stipendiepengarna kommer regna in på Lars Vilks bankkonto.
Folk måste alltid polarisera alla debatter, så jag måste förtydliga: jag är inte emot yttrandefrihet. Det här handlar bara om det mjäkiga kultur-Sverige.

Varför är en kallt, beräknande provokation ok som konstverk när ryssen vars konstverk var att förstöra en annan konstnärs verk inte var ok? Det sistnämnda verket är något av det bästa jag har upplevt: snacka om att Maria Schottenius satte sitt gröna te i halsen.

Att läsa DNidag var milt sagt störande: Vilks uttalar sig som en idiot (eller ett mediegeni, vilket ni vill) och kulturdelen ovanpå det.

Jag ska också bli konstnär: mitt konstverk ska vara att spöa skiten ur Lars Vilks eller nä: jag kanske ska åka till Baltikum och ligga med prostituerade. Min fru kan filma. Det är fanimej KONST det.


Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Soran sa...

Jag blev glad över att läsa det här inlägget. Smart skrivet.

Lars Magnusson sa...

Jag har många gånger tänkt kommentera det du skriver för jag gillar det men nu bara måste jag! Jag skrev material en gång om en konstnär som hängde bajsiga kalsonger på en tvättlina... konst? Det är så hundra rätt det du skriver!
Ha det

ljuset sa...
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.