Svårt i längden

Ingvar Storm äger ingen mobiltelefon. Han sitter nästan aldrig vid sin plats på Sveriges Radio. När vi väl hörs talas vi vid ganska länge. Han är sån, Ingvar: trevlig.

Oftast mailar vi till varann. Det är en sak jag tänkt på: han varierar alltid sina sista ord innan han skriver "Ingvar". "Allt gott", "Hoppla", "Med bästa hälsning" eller vad det nu kan vara. Jag var dum nog att haka på i början. Avslutade just ett mail med "Må väldigt väl". Vad fan är det för uttryck?

Nu har vi hållit på såhär i drygt sex år. Han kanske tycker det lika jobbigt som jag. Men det tror jag knappast. Det är inte för inte han har vunnit språkpris.

Kanske att jag kör "Mvh," från och med nu. Jo, så får det bli.