Stilstudie: stand-up

Varning! Det är inlägget är riktigt nördigt.

Ett klipp från MACK på Ribersborg. Kul ställe att gigga på. Dammade av min gamla rutin som bygger på en sann studie (förvisso från 90-talet) om att en genomsnittlig svensk tjänsteman tar i ett papper 33 gånger i genomsnitt innan han gör något åt det.



Skulle koppla ihop rutinen med lite aktuellt material om Christina Husmark Pehrsson (är man moderat om man stavar Persson med h?). Det gick på arslet, vilket bekräftas en knapp minut in i klippet. Struntar blixtsnabbt i resten av det nyskrivna och väver in migrationsverket som jag körde för 1,5 år sen i rutinen, vilket var helt oplanerat. Glömmer vad skämtet var (tror det var om Champagne-incidenten). Kastar mig sen in i ren improvisation, vilket slutar i ett utvecklingssamtal med Bengt på migrationsverket. Improvisationen avslöjas, för den uppmärksamme, av att jag skrattar för att dom skrattar.

Inget av det här märker publiken, men f-n vad det hinner hända saker i skallen på en när man giggar. Minns precis hur jag tänkte. Nyttigt att se i efterhand.

Det märks också att det var ett tag sen jag filmade, va? Bloggare lägger ut sin egen analys av ett okej (minns definitionen innan, ni ser att det bombar ibland) gigg. Navelskåderi? Avafan, det är bloggosfären!


Andra bloggar om: MACK, Ståupp, Stand-up, Stand up, Ribersborgs kallbadhus, Ribban, Humor, Lena Frisk, Anna-Lean Brundin, Johan Sköld, Nörd, Tjänstemän, Samhälle, Politik