Glashuset kväll #6

Ja, vad ska man säga om klubben på Restaurang Glashuset. Publiken är som en gosig kram. Det har liksom bara blivit bättre och bättre. Med duktiga artisters hjälp har publiken gått från "lyssnande och skrattar på rätt ställe" till "publik som fullkomligt flippar".

Igår var det classy igen. Vi var ganska sent igång, tack vare / på grund av mycket folk, vilket tyvärr Rålle blev lidande för. Första aktens komiker har som krav att vara färdig 21.55. Det beror på tillståndet på uteserveringen. Rålle rundande av snyggt 21.54 och hann väl inte köra så mycket mer än en tight 20 minutare. Han var skitkul! Imponerade att han inte kört på 6-7 veckor och är så bra.

Efter paus presenterade jag Ann Westin relativt snabbt. Publiken nästan ställde sig upp innan jag ens hade sagt namnet. Jag förklarade för Ann innan showen att hon drar mest folk, näst efter Johan Glans. Hon har börjat inse det ganska nyligen. Det är en ovan känsla. Jag kan verkligen fatta att det tar tid att inse "hey, det är jag som har dragit hit dom här människorna". För mig är det science fiction.

Ann var lysande och folk torkade tårarna. Vissa hade svårt att andas. Hon hade verkligen publiken och det var hennes publik. En oslagbar kombination. Riktigt kul!

Min egen insats var helt okej. Det finns något bisarrt över att Gurra-borna har gjort skåningen till sin egen. Vad kan jag säga. Jag älskar dom och jag tror att kärleken är besvarad. Enda riktigt stora grejen som var ny igår var att jag jämförde Kikki Danielsson med Jimmy Jansson. Den ska jag ta vidare. Testade Jamaica-rutinen och Rålle och jag enades om att ett snuskigt slut kan rädda den rutinen från graven. Jag har kommit på hur det ska vara.

Efteråt satt vi kvar och snackade skit tills baren stängde. Det var trevligt!

Summa summarum: en mycket bra kväll!


Andra bloggar om: Råland Ulvelius, Ann Westin, Restaurang Glashuset, Gurra, Gustavsberg, Johan Sköld, Stand-up, Stand up, Ståupp